andershallgren.blogg.se

"Eftertankar" av Hundpsykolog Anders Hallgren

"Mentaltest av hund - Uppfattningar och missuppfattningar" NY BOK!

Publicerad 2017-12-08 17:15:00 i Allmänt,

NY BOK AV ANDERS HALLGREN - släpps den 13 december!

MENTALTEST AV HUND - Uppfattningar och missuppfattningar

Här presenteras en vetenskaplig och kritisk analys av de mentaltester och mentalbeskrivningar som genomförs idag. Boken är delvis är baserad på Anders Hallgrens forskningsmaterial i avhandlingen inför psykologexamen.

På 1930-talet i USA började intresset för att kartlägga hundars mentala förmågor.
 I Sverige har man sedan 1950-talet försökt få fram tester för att visa hundars egenskaper, dels som ett verktyg i avelsarbetet och dels som en motvikt till exteriör- bedömningar på hundutställningar. Idag finns flera varianter på mentaltester, även om de i grunden är lika eftersom alla baseras på att utsätta hundarna för psykiskt utmanande situationer. Det anordnas mentaltester över hela landet där enskilda och rasklubbar uppmanas att testa sina hundar.

Tilltron till mentaltester och mentalbeskrivningar är stor, trots att testerna inte ger så mycket information om hundarna som man vill tro.
 Valpar efter hundar som har blivit mentaltestade med goda resultat fungerar inte bättre än andra hundar.
 Testerna mäter i stort sett bara hundens stresstolerans.
 Ärftliga egenskaper kan inte avslöjas på enskilda individer. Testresultaten visar mest av allt hur hundarna sköts i sina hemmiljöer.

Det är viktigt både för hundägare och hundar med en öppen dialog och fortsatt kritisk granskning av mentaltester och mentalbeskrivningar. I boken presenteras dessutom ett enkelt och mer ekonomiskt alternativ till mentaltester. 

 

 Finns att köpa via nätbokhandlare.
 
 

Hunden "pratar" med öronen

Publicerad 2017-11-23 14:55:00 i Allmänt,

Hunden ”pratar” med öronen

Alla vet att hundar har ett fantastiskt kroppsspråk och där ansiktets mimik är det mest variationsrika. Vi vet också att ögonen är det som hundar använder i sin aktiva kommunikation när de vill säga oss något. Bara med en blick kan de stirra uppmanande, argt, ledset, glatt, skrämt eller undergivet.

Eftersom ögonen är så dominerande i mimiken så missar vi ofta andra ställen som en hund använder när den ”pratar”. Visst, vi kan det där med svansens olika betydelser när de signalerar, och vi kan detta med styva stela ben vid möte mellan hundar. Vi vet också vad det betyder när en hund vinklar hakan uppåt eller nedåt och mungipornas position, framskjutna eller bakåtdragna. Också de tydliga signalerna med öronen framåtriktade eller bakåtstrukna. 

De flesta av de här signalerna är tydliga och enkla att uppfatta. De är dessutom ganska långsamma, så man hinner med att läsa av dem utan svårigheter. Svansen är ju kvar i sin position länge när hunden till exempel ser en annan hund. Samma med alla de andra kroppspositionerna och rörelserna.

Aktiva signaler

Såvitt jag kan se så skulle man kunna dela in hundens kommunikation, främst signalerna i mimiken, i aktiva och passiva signaler. Det vill säga att de aktiva då främst skulle vara alla läten, urinmarkeringar, svansrörelser, blickar, huvudhållning och ögonsignaler. De sänder tydliga, medvetna budskap till en motpart och berättar om misstänksamhet eller en positiv inställning, vilja att hälsa, att leka, att umgås eller att vilja bli lämnad ifred.

De är också tydliga för en mottagande hund. Tyvärr gäller det här inte människor, eftersom de inte är lika skickliga på att förstå de budskap som hunden sänder ut – dessvärre inte heller hur hunden utläser och tolkar människans konstiga kroppssignaler. Hundar försöker i alla fall att göra sig förstådda och förstå, de gör sitt bästa.

Passiva signaler

En mängd signaler är vad man skulle kunna kalla ”passiva”, det vill säga att de försiggår inte på ett för hunden helt medvetet plan. Det är sådana saker som att svansen hålls nedåt när hunden kommer till ett främmande område. Finns det en hund där? Blicken kanske flackar och hunden gör sig liten. Öronen stryks bakåt och huvudet hålls lågt. Det finns ingen motpart som signalerna kan uppfattas av, utan det är som om hunden intar den undergivna attityden automatiskt. Ofta tänker vi som hundägare inte på vad som sker i hundens kommunikation, kanske för att signalerna är så finstilta eller så är vi bara vana vid att hunden ser ut som den gör och tolkar inte det.

Öronen

Vill du se något fascinerande så ska du studera öronens signaler, för de är verkligen innehållsrika. Du kan se detta i alla situationer, vare sig du är hemma eller ute och går. Av alla passiva signaler så är det öronens vridningar och vinklingar som skiftar mest av alla beroende på situationen. De är så tydliga och lagom långsamma att man hinner med att läsa av dem.

Förbered dig för att gå en promenad med din hund. Redan när du reser dig från din plats och hunden iakttar dig, så kan du börja observationerna. Öronen åker antagligen framåt och bakåt och utåt sidorna medan hunden studerar dig för att avläsa dina intentioner. När du tar på dig kläderna, säger att ni ska gå ut och tar tag i kopplet så försvinner troligen öronen, helt strukna bakåt.

Under promenaden är öronen riktigt aktiva. Ibland pekar de framåt, ibland stryks de bakåt, flera gånger utåt sidorna. Vanligtvis fladdrar de lite framåt, halvt bakåt och, när du pratar eller kommer nära och kanske spänner kopplet lite så dras de bakåt. De är i olika lägen precis hela tiden. Om du stannar och sätter dig ned på en bänk, stubbe eller sten och lockar hunden till dig så har du redan på första steget den tar en vinkling av ett eller båda öronen. När den kommer fram till dig och tar kroppskontakt är de helt strukna bakåt.

Studera öronens signaler, de är en fascinerande liten detalj i hundens rika språk som hör till det som är så synd att missa.

   Anders Hallgren

Hundar är smarta - bara vi låter dem vara det

Publicerad 2017-07-25 10:56:02 i Allmänt,

Hundar är smarta - bara vi låter dem vara det

De flesta hundar "uppfostras" med en mängd av ”Nej!” och "Inte så!". Redan från valpstadiet blir de tillsagda att inte hoppa upp på folk, inte vakta maten, inte dra i kopplet, inte skälla, inte gnälla eller skälla när de är ensamma, inte ränna runt i huset så att dammet yr, inte…

Vi hindrar, stoppar, bannar och dämpar viljan. Vad är det vi vill förhindra? Jo, många av de beteenden som är helt naturliga för en hund. Vi kallar det för "uppfostran". En del kallar det för "fostran", ett ord som sänder kalla kårar längs min rygg, eftersom det låter så mycket hårdare.

Du formar din hund

När man hindrar naturliga beteenden hos en hund, som exempelvis att skälla, utan att ge den rikligt med alternativ, som exempelvis att krafsa på oss med en tass för att påkalla uppmärksamhet, blir resultatet att hunden blir passiv. Ju fler beteenden vi dämpar och förhindrar, desto mer passiv blir den.

Jag har genomfört en oändlig mängd stressanalyser för att kartlägga problembeteende och det slår aldrig fel att det oftast är understimulering som ligger bakom. Ofta är det också tyvärr resultatet av den träning, eller ”uppfostran” som hunden har fått, eftersom denna olyckligtvis har hundens passivitet som ett mål. Man vill att hunden ska vara stillsam. Det här avslöjas av frågan jag brukar ställa till hundägaren när jag sammanfattar problembilden:

"Det låter som om din hund är ganska problematisk när du är ute på promenad med honom. Du säger att han drar i kopplet, gör utfall mot hundar och hoppar på folk när han vill hälsa. Men hur är hunden inomhus?” 

Svaret är nästan undantagslöst: "Nej, hemma är det inga problem. Då är han såå fiin."

Jag ber då matte att precisera vad hon menar med "Såå fiin".

Hon tänker en stund och svarar sedan: "Ja, då ligger han mest och sover."

Den "perfekta hunden" som många önskar sig är stillsam, syns inte, hörs inte, drar inte i kopplet, skäller inte, gör inte utfall, hoppar inte upp på folk... Jag har sett sådana! De kallas "Dra-maten" kärror!

En hund måste få synas och höras

En hund ska givetvis få ta plats och få leva och inte tillbringa sitt liv vilandes i timmar. Inte undra på att hundar blir bråkiga när de är ute på promenad, eftersom de har legat hemma och lagrat ett energiöverskott. Att vara "såå fiin" inomhus är inte alls fint eller bra, utan det blir istället en orsak till problembeteende när hunden väl får komma utomhus och släppa loss sin energi. 

De dagliga aktiveringsstunderna inomhus är bland det viktigaste. Som när man gömmer godis lite här och där i rummen och hunden får söka de pyttesmå godbitarna. Eller när hunden får öppna paket som om det var julafton och när hunden kan öva en liten cirkuskonst eller dra i ett snöre för att få fram en leksak under soffan. Alla dessa aktiveringsstunder kanaliserar hundens överskottsenergi.

Om man dessutom gör lite aktivering innan promenaden så har den redan gjort sig av med en del överskottsenergi och har inte lika stort behov av att dra i kopplet, göra utfall eller hoppa upp på folk. Då behöver du inte "fya" och bli arg och promenaden blir trevligare.

Vår hund Macho

Jo då, han syns och han hörs och han har nästan inga restriktioner alls. Han har inte genomgått den passiviserande process vi kallar "uppfostran". Vi har aktiverat honom och på så sätt kanaliserat hans energi och inte hindrat honom från att ta initiativ, utan istället uppmuntrat dem. Det vill säga att han kan "meddela" oss när han vill ha lite mental stimulans, vilket han gör mest genom att stirra på oss tills vi uppmärksammar honom och säger "visa". Då springer han till köket där han visar vad han vill att vi ska göra, kanske genom att sätta nosen på ett handtag till en låda, eller krafsa på en skåpsdörr.

Han kan alltså välja typ av aktivitet, om han exempelvis vill söka godisbitar eller öppna paket. Han kan också säga till om han vill ha en lekstund med en trasa eller en av alla sina nallar, vilket numera mest hör till kvällsaktiviteterna – han har sina rutiner.

Ute på promenad väljer Macho vilken väg han vill gå. Vid en T-korsning väntar vi medan han ser åt höger och åt vänster, tycks fundera och till slut väljer vilken riktning han vill gå. Han kan också välja längden på promenaden, vilket han gör relativt ofta. Framför allt bestäms det tydligen av vädret, för är det vackert och inte för varmt väljer han den långa rundan, som tar nära en och en halv timme. Är det för varmt, för kallt eller lite regn i luften så väljer han den rundan som tar cirka femtio minuter. Vid regn, kyla och annat busväder kan han välja mellan vad vi kallar "simulant-rundan", som tar tio minuter. Han kan då även välja mellan en väg som tar tjugo minuter och en som tar trettio.

Det är utvecklande att få tänka själv

Att Macho har så få restriktioner för vad han får göra och samtidigt sällan har överskottsenergi gör att hans förmågor kan utvecklas. Jag vågar påstå att han är mer intelligent än många andra hundar. Ett av bevisen på detta är hans förmåga att ha ett mål i huvudet och hitta rätt väg till det målet. En dag när vi var ute på promenad mötte vi en tik som löpte. Jag brukar undvika dessa möten för Machos egen skull, men det var för sent, han blev kär. Den plats där vi möttes ligger en aning svårtillgängligt till. Som människa skulle det vara svårt att hitta vägen dit igen för det innebär att ta en del kringelkrokar, gå vissa gator till vänster och vissa till höger och en del rakt fram. Men inte för Macho, hans mentala karta fungerar helt perfekt.

Nästa dag när vi gick ut på promenad tog Macho en ny väg och jag hade ingen aning om vart vi var på väg, men jag märkte att han var totalt målinriktad. Han följde gatorna och tog målmedvetet av hit och dit. Plötsligt insåg jag att han ville ta genaste vägen till platsen där vi hade mött tiken som löpte!

Hur Macho kunde hålla sin mentala karta i huvudet, trots alla distraktioner som ändå finns för en hundnos under promenaden, är för mig en gåta. Jag tror dock att svaret på den gåtan är att han har fått tänka fritt, utan att göras till en "lydig" hund som är "såå fiin".

  Anders Hallgren, juli 2017 

 

 

Om

Min profilbild

Anders Hallgren

Hundpsykolog, psykolog, fil. lic. Anders Hallgren anses vara världens första hundpsykolog. Han har vigt sitt liv åt att hjälpa problemhundar. Hans koncept var banbrytande. De innovativa, mjuka och positiva träningsmetoderna som han en gång introducerade används nu över hela världen. Att hundar behöver mental aktivering var en viktig milsten redan på 1970-talet. Hallgren har skrivit 31 böcker om hundars problem, träning och beteende. Böckerna har översatts och givits ut i många länder. Han är en eftersökt föreläsare och lärare i hundpsykologi. Läs mer om föreläsningar och beställ böcker via hemsidans länk. *** OBS! På grund av tidsbrist kan Anders Hallgren kanske inte alltid svara på kommentarer eller frågor om hundproblem. Han hänvisar istället till hundutbildningsgruppens hundpsykologer, som kan referera till en hundpsykolog närmast din ort. Se www.hundutbildningsgruppen.se PS. GLÖM INTE ATT UPPGE DIN MEJLADRESS NÄR DU LÄMNAR EN KOMMENTAR PÅ ETT BLOGGINLÄGG. Ibland väljer Anders att svara dig privat, och det går inte utan en mejladress.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela